Seminariepass nr 2.

På uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen har det statliga forskningsinstitutet RISE analyserat hur den bristande tillgången till digital infrastruktur kan försvåra digitaliseringsomställningen för offentlig sektor, de gröna näringarna samt för små och medelstora företag på landsbygden.

Enligt rapporten blir det ett dubbelt utanförskap för invånare i kommuner med stor glesbygdsbefolkning utan fullgod bredbandsutbyggnad eftersom det behövs en mix av 5G och fiber för att kunna säkerställa likvärdiga digitala tjänster oavsett var man befinner sig.

Seminariet inleds med en presentation av studien och följs upp med en paneldialog med inbjudna politiker och beslutsfattare. Välkommen!

Hur utvecklas landsbygderna som livsmiljö? Välkommen till ett panelsamtal med tre forskare som var och en ger en introduktion till vad deras forskning säger om landsbygdernas utveckling idag. Denna forskning rymmer exempelvis frågor om flyttmönster, konsekvenser av ökat intresse för småskalig produktion och hur landsbygden hanteras i samhällsplaneringen.

Utifrån denna inledning följer ett panelsamtal där det är välkommet att bidra med frågor och kommentarer. Seminariet är tänkt att ge inspiration till att upptäcka landsbygdsforskningen och organiseras inom ramen för ”Uppdrag landsbygd”, Sveriges lantbruksuniversitets regeringsuppdrag att stödja forskning om landsbygder.

Finns det en framtid för byarna idag? Är byn rentav en av framtidens viktigaste samhällsnivåer och är det kanske här som framtidens hållbara lösningar växer fram?

Bristen på bostäder har blivit landsbygdens viktigaste fråga. Akut saknas tio till fyrtio bostäder i över 2 000 svenska småorter, alltså närmare 50 000 bostäder.

I detta seminarium rör vi oss runt byn som fenomen och möjlighet, med utgångspunkt i ett antal exempel på plats- och bostadsutveckling som drivs med byn och byggandet som utgångspunkt. Vi tittar på vilka värden som levande byar kan skapa och hur man aktivt kan bygga livskraftiga byar idag. Vi beskriver också konsekvenserna av det just nu avbrutna investeringsstödet.

Boende, butiker/entreprenörskap, skola och lokal delaktighet är aktuella frågor i hela Sverige. Vi ger exempel från norra Sverige.

• Vi flytt’ in! – nu vänder flyttlassen! Delar av Norrland har växtvärk med nyetableringar och expanderande industrier. Uppfinningsrika bygder lockar inflyttare.
• DigiBY – mobila digitala lösningar är ett stöd i bygdeutvecklingsresan med nya sätt att utveckla service.
• Bordtennisföreningen köpte nedläggningshotad skola. 20 år senare har skolan ökat med 20 elever (63 procent) och förskolan har flyttat in.
• Lokal utvecklingsplan med lokalekonomisk analys – ett strategiskt planeringsdokument för kommunen. Metoden Förädlingsmackapären håller samman delarna till en helhet.

Ett öppet samtal om framtidens landsbygder och ett samhälle i förändring. Kommer vi att omprioritera vad som är viktigt för oss och lägga mer fokus på våra relationer?

Välkommen till ett seminarium där vi funderar över samtid, framtid och skärmtid i relation till pandemin. Hur kan vi tillsammans bygga landsbygder som är hållbara och starka?

Smarta landsbygder skapar kreativa lösningar utifrån lokala utmaningar. Genom att använda en plats unika styrkor och möjligheter bidrar invånarna till en hållbar utveckling. Men en smart landsbygd förutsätter också ett samspel med andra aktörer som kommun, Leader, region och länsstyrelse. Vad behövs för att det samspelet ska fungera?

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för Smarta landsbygder har fördjupat sig i vad olika aktörer behöver för att kunna förbättra samverkan. I seminariet presenterar arbetsgruppen rekommendationer och bjuder in till en dialog om hur samverkan mellan nivåer kan utvecklas.

I Sverige ser vi att andelen brukningsbar mark minskar. Klimatförändringar påverkar vår möjlighet att odla grödor samtidigt som marken är attraktiv för annat än just livsmedelsproduktion. Det är lätt att glömma bort jordbruksmarkens betydelse när allt vi vill äta finns i överflöd i matvaruaffärerna året runt. Med ett ändrat säkerhetsläge i världen och pandemins konsekvenser aktuella, har vi fått en påminnelse om vikten av att kunna producera livsmedel.

Välkommen till en föreläsning om detta ämne. Du får ta del av en omvärldsbevakning om livsmedelsproduktionens förutsättningar. Jönköpings kommun har gjort ett ställningstagande att ingen ytterligare jordbruksmark ska exploateras samtidigt som staden växer.

Tillväxtverket har sedan 2018 arbetat med att stödja landsbygdskommuner i olika delar av Sverige som behöver stärka sin utvecklingskapacitet. Under seminariet kommer du att få veta hur dessa kommuner konkret arbetar för att stärka social och ekonomisk utveckling. Hur dessa kommuner arbetar med att utveckla sin förmåga att bidra till en positiv framtid. Gemensamt för kommunernas arbete är viljan att stärka medborgarens utveckling och drivkraft med fokus på samverkan för kommunens framtid.

Läs mer på: Stöd för att utveckla kommuner, Tillväxtverket

Om familjeskogsbruket ges rätt förutsättningar kommer vi under de kommande tio åren plantera 200 träd per invånare, lagra mer koldioxid än vad svenska transporter släpper ut och samtidigt bidra med råvaror till över 55 000 nya trähus. Tillsammans med bidraget till landsbygdens vägnät och skatteintäkter i landsbygdskommuner så skapar vi basen för ett hållbart samhälle – i hela landet.

Men kommer detta bidrag bli verklighet? Och vilka politiska förutsättningar krävs för att vi ska nå dit? LRF bjuder in till en diskussion om skogens bidrag till det hållbara samhället.