Byanäten breddar beredskapen.

Byanätens bredbandsutbyggnad ger livskraft och egenmakt i Sveriges landsbygder. Det menar Byanätsforum som på Landsbygdsriksdagen 2024 arrangerar ett seminarium om hur föreningarna kan bli katalysatorer för bygdens utveckling.

Men vad är egentligen Byanätsforum – och finns det behov fortfarande behov av att prata om bredband? Vi fick en pratstund med organisationens ordförande Eiwor Backelund Jacobsson.

Vad är Byanätsforum för organisation?

– Vi är en nationell intresseorganisation för lokala bredbandföreningar. Det är inte alltid som de mindre föreningarna får jämställda villkor med de stora bolagen från nationellt håll. De lokala föreningarna jobbar också under helt andra villkor, eftersom de drivs av ideella krafter.

Behöver vi fortfarande prata om att gräva fiber i dessa tider av rymdfärder och artificiell intelligens?   

– Bredbandsutbyggnaden är långt i från klar i hela Sverige. Det behövs också fiber för att de mobila lösningarna ska fungera. Internet kommer inte flygande utan har grävts ned till varenda 5G-stolpe. Det betyder att mobila Ai-lösningar som kommer inom vården framöver också förutsätter fiberuppkoppling. Vi upplever att många har glömt att man måste ut i leran och gräva för att alla ska få full nytta av digitaliseringen.

Varför är det viktigt med fiberföreningar i landsbygder?

– Framförallt av två orsaker. Dels för att kommersiella aktörer aldrig kommer bygga ut näten där det inte är lönsamt på kommersiella villkor. Staten behöver stötta, men människor behöver också hjälpa till – och det är de flesta beredda att göra. Dels är föreningarna viktiga för att de bidrar till att samla människor. Samhället har blivit mer individuellt men när vi ses länkar det samman människor och bidrar till nya idéer. Och det är viktigt inte minst för att vi ska kunna stärka vår krisberedskap – det kan vi aldrig helt lägga på staten och kommunerna.

Ser du fler funktioner för de lokala föreningarna och näten?

– I stadgarna för de flesta föreningar står att de ska gynna ekonomin hos medlemmarna genom att leverera bredband. Men vi ser att samma föreningar också kan användas för att till exempel bilda energigemenskaper. Lokala nät kan också fylla en funktion ur ett säkerhetsperspektiv, inte minst genom möjligheten att föra ut säker information. Därför jobbar vi nu mycket med frågor kring robust teknik, ofta nära ihop med Svenska Stadsnätsföreningen.

Vilket år har vi bra bredband i hela Sverige?

– Det är lite som att titta i en spåkula och beror i stor utsträckning på vad regeringen bestämmer. Om det kommer goda villkor som ger föreningarna möjlighet att bygga ut. Samtidigt sker en utveckling av vad som klassas som bra bredband. Själv var jag med första gången 2008, men sedan dess har både regelverken ändrats och kraven på högre hastighet ökat, vilket gör att näten behöver anpassas över tid.

På Landsbygdsriksdagen har seminariet beteckningen 2H.

Läs mer om Byanätsforum: Byanätsforum – Bredbandsföreningar i nätverk (byanatsforum.se)