Hem / Aktuellt / Landsbygdsvalet 2026? Så tyckte Landsbygdsriksdagen om partiernas förslag.
Under söndagens politikintensiva förmiddag på Landsbygdsriksdagen fick deltagarna rösta om olika reformförslag för landsbygderna. Sex av åtta riksdagspartier deltog med partiledare eller ministrar som debatterade företagande, skola, service, äganderätt och civilsamhällets roll. Samtliga åtta partier hade skickat in skarpa reformförslag i den valenkät som genomfördes tidigare i vår.
För att värma upp publiken och ha bästa förutsättningar att förstå och förhålla sig till politikernas olika förslag började dagen med en djuplodning i politikens maskineri och viktiga frågeställningar för landsbygderna. Josefina Syssner, professor i kulturgeografi, gick igenom vad platsbaserad politik kan innebära och landade i några frågor alla gräsrotsengagerade bör ställa till politiker på alla nivåer, ”om vi vill göra detta till ett ”lokalvalet 2026, eller kanske ännu hellre landsbygdsvalet 2026”, som hon uttryckte det.
I sin forskning ser Josefina Syssner hur avståndet mellan människor lokalt och beslutsfattare centralt ökar och hur detta riskerar att urholka förtroendet för samhällets institutioner och demokratin i grunden. Hon gav exempel som känns igen bland annat från Landsbygdsbarometern: Landsbygdsbor – men också partiaktiva – har relativt gott förtroende för sina lokala politiker, men känner allt mindre förtroende för den nationella politiken, ens i sitt eget parti.
Enligt Syssner skulle en politik som på allvar menar att landsbygderna ska ha likartade förutsättningar snarare handa om sammanhållningspolitik än landsbygdspolitik. Sammanhållning skulle behöva vara ett uttalat politikområde, med ett eget statsråd, regleringsbrev som följs upp. Ett steg på vägen kan vara det som kallas för ”landsbygdssäkring”: att i varje politiskt beslut och varje budget göra en konsekvensanalys före beslut om ”Verkar detta för mer jämlika villkor land-stad, eller tvärtom?
Josefina Syssner gav ett konkret medskick till alla engagerade runt om i landet. Att ställa två frågor till politiker på alla nivåer: – ”Vill ni verka för att utjämna de geografiska ojämlikheter som finns idag, och i sådana fall hur?” – ”Hur tar ni tillvara det lokala engagemanget som finns?
När sex av åtta riksdagspartier senare intog scenen utgick frågorna från Hela Sverige ska levas valenkät. Det blev ett engagerat samtal, som visade på både skiljelinjer och samsyn i olika frågor. Några citat från vad politikerna svarade på frågan om hur de ser på statens roll för landsbygdernas utveckling:
– Mindre klåfingrighet, mer frihet att t.ex. bruka sin mark. Men såklart basala behov som sjukvård med mera måste vara likvärdigt oavsett postnummer. Peter Kullgren, landsbygdsminister, Kristdemokraterna.
– Landsbygderna ger mkt till staten, men får inte mycket tillbaka. Betalar ofta mer kommunalskatt men får sämre välfärd. Pengaflödena måste gå tillbaka i högre usträckning. Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet.
– Det behöver vara friare för skaparkraft, samtidigt som tydlig styrning och stöd måste finnas där det behövs. Nina Larsson, jämställdhetsminister, Liberalerna.
– Staten ska vara ett stöd och möjliggörare för landsbygderna. Arbetsförmedlingen, servicekontor, postkontor mm har försvunnit från landsbygderna. Vi har föreslagit ett landsbygdsavtal. Kompetensutvisningen som sker nu med regeringens politik är problematisk för landsbygderna. Daniel Helldén, Miljöpartiet.
– Staten ska vara närvarande inte bara i städer utan även i landsbygder. Vi har statsbidrag idag som är större än under pandemin. Bättre än bidrag och pengar så har staten en viktig roll om att skapa förutsättningar, skapa frihet. Jag ser flera tydliga vägval i politiken nu: Bättre villkor för skogsnäring och äganderätt eller försvaga. Lätta på strandskyddet eller om vi ska strama åt. Fortsätta sänka skatten eller försvåra. Moderaterna står för starkare äganderätt, lättat strandskydd och att skattesänkningar är bra för alla. Jessica Rosencrantz, EU-minister, Moderaterna.
– Både mer stat och mindre stat på landsbygderna. Vägar ska funka, det ska gå att driva företag och skolor ska finnas. Skollagstiftningen formad utifrån genomsnittlig storlek på 500 elever. Då måste kommuner kunna utmana staten för att visa på andra sätt för mindre skolor särskilt i landsbygdssamhällen. Elisabeth Thand Ringkvist, Centerpartiet.
Så tyckte deltagarna på årets Landsbygdsriksdag
Efter partisamtalet fick deltagarna i salen på Landsbygdsriksdagen rösta på de olika reformförslag som kommit från samtliga åtta riksdagspartier i valenkäten. Varje deltagare fick välja tre förslag och ange vilket en tyckte var allra viktigast, näst viktigast och tredje viktigast. När alla rösterna sammanställdes av enkätverktyget Mentti framstod det en tydlig lista. De viktigaste politiska reformförslagen för landsbygderna, utifrån partiernas egna förslag, enligt Landsbygdsriksdagen 2026 är:
Hela söndagens plenumprogram går att se inspelat här (Youtube).