Byborna i Örviken satsar på att skapa ett kulturhistoriskt center i den gamla sulfitfabriken.

Under Landsbygdsriksdagen genomförs 18 bussresor och deltagarna har då möjlighet att ta del av massor av spännande exempel på utveckling av landsbygden i Västerbotten. En resa stannar till i byn Örviken där aktiva föreningar lyfter den nedlagda sulfitfabrikens historia till högre höjder.

För fem år sedan startade byaföreningen i Örviken arbetet med att dokumentera ortens historia.

– 1987 skrevs en bok på över 200 sidor om Örviken som var slutsåld och där inget material var bevarat. Därför valde vi att göra om den till en broschyr på ett 20-tal sidor och uppdatera innehållet, berättar Östen Hansson som var en av de drivande bakom satsningen.

Nästa steg blev att 2024 skapa en kulturhistorisk vandringsled på 2,5 kilometer som tar vandrarna till de mest intressanta historiska platserna i Örviken.

– Den är mycket uppskattat och nu när kommunen schaktar bort all förorenad jord kommer vi att kunna utöka vandringsleden till en del av byn som tidigare inte varit tillgänglig, säger David Albertsson, ordförande i Örvikens byaförening.

Högt upp på bybornas önskelista står att få till stånd en upprustning av fabrikslokalerna.

– Örviken är en oslipad rå diamant och Skellefteås svar på Umeås Norrbyskär. Det är till och med bättre än Norrbyskär eftersom fabriken finns kvar här, säger Östen.

Arkitektoniskt kan den beskrivas som en typisk industriell anläggning från tidigt 1900-tal, med funktionalistiska drag och ett tydligt fokus på produktion snarare än estetik.

När fabriken stod färdig 1910 hade Skellefteå stad uppfört Finnfors kraftstation och från den fick man el till att driva sulfitfabriken.

– Örvikens AB blev faktiskt kraftbolagets första kund, konstaterar Östen, som inte har svårt att dra paralleller till Northvolts etablering i Skellefteå som också krävde god tillgång till el. En satsning som nu drivs vidare av företaget Lyten.

Östen Hansson berättar om sulfitfabriken.

Vid starten av verksamheten i Örviken var detta världens nordligaste trämassefabrik och världens modernaste sulfitfabrik. Här producerades bland annat Örvikenpapp. Vid fabriken tillverkades som mest cirka 30 000 ton pappersmassa per år och som mest arbetade  350 personer här

Anläggningen fungerade som sulfitfabrik fram till andra världskriget då verksamheten lades ner på grund av att sjötransporterna stoppades.

Ett flertal bostadshus finns också kvar från sågverkstiden. Det handlar om arbetarbostäder, förmansbostäder, en inspektorsbostad samt disponentbostad och kontor, alla med uthus och förråd.

I en framtidsstudie skissas det på 300–350 nya bostäder och en multifunktionshall i Örviken. Det handlar då om små gårdsformationer och hus inspirerade av de gamla arbetarbostäderna. I studien ingår även en industripark och ett museum.

– Området Örviken är sedan 2020 klassat som Kulturhistoriskt riksintresse och i och med saneringen av industriområdet öppnas här helt nya möjligheter för kulturturism, avslutar Östen Hansson.