Landsbygdsfrågor handlar såklart om plats – men allt börjar med människor. På Landsbygdsriksdagen hjälper antropologen Katarina Graffman oss att förstå hur vi människor påverkas av snabba förändringar i omvärlden, och vad det betyder för framtiden i landsbygder.
Vad kommer du prata om på Landsbygdsriksdagen?
Jag kommer prata om vikten av att på riktigt förstå samtiden för att kunna säga något om framtiden. Det handlar bland annat om att inte lita på vad människor säger i diverse undersökningar utan studera vad de gör i sina vardagliga liv, säger Katarina.
Varför är det viktigt?
Jag brukar säga: Människor säger inte vad de tänker, vet inte vad de känner och gör inte som de säger. Det är lite min utgångspunkt för att förstå människors beteenden. Om vi bara förlitar oss på vad människor säger får vi en ganska tunn förståelse för människan och för att kunna säga något om framtiden behöver vi en fördjupad kunskap om den komplexa mänskligheten, säger Katarina.
Som antropolog studerar du mänskligt beteende. Hur påverkas vi människor av de snabba förändringar i omvärlden vi upplever just nu – till exempel allt prat om kriser?
Det är svårt att säga något övergripande om det för människor är inte likadana. Vi reagerar på väldigt olika sätt. Vissa blir rädda och mår dåligt, andra förtränger och lever som om inga krig eller lågkonjunkturer eller klimatförändringar existerar, ytterligare andra bryr sig inte alls och så vidare. Men en sak är säker, den oro som omger oss just nu påverkar oss, det gäller bara att förstå hur olika grupper av människor påverkas, säger Katarina.
Hur ser du att landsbygderna påverkas av de förändringar som sker nu?
Olika platser behöver finna sina attraktionsvärden. Det är betydelsefullt för att till exempel näringslivet ska kunna rekrytera och behålla personal. Det räcker inte att försöka marknadsföra sig med att man har ”nära till naturen” och att ”husen är billigare här”. De som lyckas har stora möjligheter att utvecklas också när världen förändras snabbt!