”Vi måste hitta vägar att arbeta bortom våra föreställda gränser”.

Seema Arora-Jonsson är Sveriges enda professor i landsbygdsutveckling. På Landsbygdsriksdagen 2024 lyfter hon det som bubblar under ytan när samhället ska ställa om: Behovet av rättvisa, osäkerhet kring markoch skog. Frågan om vilka landsbygder vi vill ha och vilka sorts liv det ska vara möjligt att leva där.

Du är Sveriges enda professor i landsbygdsutveckling. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

En vanlig dag består mycket av möten – de kan handla om allt från att diskutera vår forskningstrategi, sitta i nämnder där vi anställer nya spännande medarbetare, handleda mina engagerade doktorander, administration och mycket annat. Jag undervisar både studenter och ibland yrkesverksamma landsbygdsutvecklare, planerar kurser, skriver, är med på seminarier och fixar! Men det som ändå är roligast i mitt jobb är att vara ute i landsbygderna och lyssna på människors berättelser om livet, om förhoppningar för framtiden och allt arbete som görs, men som för det mesta går obemärkt förbi.

Landsbygdsutveckling kan betyda många olika saker. Vad är du särskilt intresserad av i din forskning?

Jag tycker att landsbygdsutveckling alltför länge har hanteras avskilt från miljöfrågor – i politiken, i hur saker och ting organiserats, men också i forskningen. Allt fokus har varit på entreprenörskap och det ekonomiska. Detta börjar luckras upp men man pratar fortfarande om mark, skog, vatten, som om de bara är ekonomiska och inte också kulturella företeelser och förutsättningar för livet, inte minst på landsbygden. Urfolksfrågor har länge också stått utanför och borde vara med i diskussionerna när vi tänker på vilka landsbygder vi vill ha. Likaså konsekvenserna för alla landsbygder som förväntas plötsligt bli hem för stora satsningar med nya invånare. Migration till landsbygden och dess kopplingen till hållbarhet – genom migranter som startar företag och gårdar, säsongsarbetare eller andra invandrare som arbetar och upprätthåller liv på landsbygden behöver vara en del av vad som är landsbygdsutveckling.

Vilka är de viktigaste landsbygdsfrågorna just nu?

Vikten av att ställa om som klimatförändringarna är ett tecken på har gjort att väldigt mycket fokus har riktats på landsbygden. Landsbygden ses inte bara som en källa till resurser, som det alltid har varit, utan också som platser där man kan och ska ställa om – det är landsbgyden som har blivit centrum för en grön omställning. Då kommer frågorna som alltid har varit där till ytan – rättvisa, osäkerhet kring mark, skog och frågorna om vilkalandsbygder man vill ha och vilka sorts liv man ska kunna leva. Att kunna arbeta med de frågorna, och inte ignorera dem, det behöver  vi  prata om.

Vad kommer du prata om på Landsbygdsriksdagen i Nyköping?

Jag kommer att prata om hållbarhet och rättvisa. Jag ställer frågan om de verkligen är ett motsatspar, eller om vi kan hitta nya sätt att handla så att vi kan ställa om på ett hållbart och rättvist sätt. Kan vi dra nytta av de färdigheter som vi redan har och hitta koalitioner för att göra det både lokalt och bortom platsen eller nationen.

Varför är det viktigt?

Det är viktigt för att det är en fråga som angår oss alla på jorden. Och det är en fråga vi inte kan lösa individuellt eller i våra vanliga konstellationer, utan vi måste hitta vägar att arbeta bortom våra föreställda gränser.

Seema Arora-Jonsson pratar under lördag förmiddag på Landsbygdsdagen 2024, den 25:e maj. Före Seema pratar professor Sverker Sörlin som kommer beröra liknande frågor och efter Seema fortsätter professor Gissur Erlingsson som lyfter frågor om demokrati och polarisering.

Läs mer om hela programet här.