I detta tema vill fördjupa frågan om bristen på bostäder och hur landsbygdens små orter och byar kan förädlas och utvecklas idag och framöver genom att det tillkommer fler bostäder. Vi vill visa hur vi har tacklat frågan här i Sörmland.
Bristen på bostäder är en av landsbygdens mest prioriterade frågor- inte minst i Sörmland. Genom satsning på bostäder och annan fysisk omvandling arbetar vår lokalavdelning i Sörmland med orters utveckling. För närvarande saknas det mer än 50 000 bostäder på den svenska landsbygden i mer än 2 000 byar. Bland annat för äldre, över 80 år som kommer att öka med 100 procent på landsbygden de närmaste 10-15 åren. Äldre som behöver en mer ändamålsenlig bostad då det egna hemmet blir för tungt att bo kvar i, här kan vi få i gång flyttkedjor när de lämnar sina småhus till barnfamiljer.
Länge har landsbygden beskrivits som att det inte finns behov av nya bostäder på landsbygden eftersom inte byarna växer eller att det av marknadsskäl inte går att finansiera detta. Samtidigt pågår här många utvecklingsprojekt där verksamheter, platser och bostäder växer fram. Initiativ där grupper tillsammans skapar ett hållbart, kreativt och socialt liv i sin bygd.
Att arbeta med bostäder är ett långsamt och tålmodigt arbete. Vårt arbete i Sörmland har de senaste 5-10 åren gett visst resultat. Enligt Boverket byggde Sörmland med investeringsstöd mest hyresbostäder i landet under perioden 2018-2023. Det var i länen Sörmland, Kalmar och Kronobergs län som investeringsstödet har använts mest, inte i storstadslänen. I Sörmland medförde det att mer än 500 bostäder tillkom på landsbygden. Ett statligt stöd som var förutsättning för att de flesta bostäder på landsbygden och som gjorda att kalkylen blev rimlig, när finansieringsinstituten hela tiden nervärderar marknadsvärdet på landsbygden.
Under de senaste årens urbana dominans har det på landsbygderna, satts i gång en social rörelse där bygder börjat ta tag i frågan själva. Utifrån ett idéburet och socialt byggande har det vuxit fram ett antal byggemenskaper som lyckats sticka ut genom att framhäva landsbygden.
En byggemenskap är en modell eller organisationsform för planering och genomförande av ett byggprojekt, vanligen ett bostadsprojekt. I en byggemenskap är det de som ska bo i huset eller samhället som själva äger och driver projektet, utifrån en idé om hur och var de önskar bo. Modellen är ännu ganska oprövad här i Sverige men används mer frekvent i andra länder, till exempel i Tyskland.
Nästan all bostadsbyggande som sker på landsbygden är någon form av idéburet eller socialt byggande. Så är det även i Sörmland. Det som började på några platser i Lagnö, Stavsjö och Näshulta har spridit sig till andra orter och kommuner, som Vingåkersbygden och andra platser. I flera fall är det byggemenskaper, i andra fall hängivna lokala fastighetsägare och byggentreprenörer som värnar om sin plats som i Forssjö, Solbacka och Mellösa. Man lär av varandra och sätter upp sina mål. Som ett kvitto på satsningen i Sörmland tog Sörmland storslam när Sveriges första tillsammansbyggnadspris delades ut på den stora konferensen för Idéburet och socialt byggande i Göteborg hösten 2023. Sörmland och landsbygden fick både det främsta priset och ett av de tre hederspriser när man premierade god samhandling mellan civilsamhället och kommunen. Övriga hederspriser gick till projekt i Uppsala och Malmö.
Ett idéburet och socialt byggande är en modell eller organisationsform för planering och genomförande av ett byggprojekt, vanligen ett bostadsprojekt. Oftast kallas det byggemenskap där de som ska bo i huset eller samhället som själva äger och driver projektet, utifrån en idé om hur och var de önskar bo. Modellen är ännu relativt oprövad här i Sverige men används mer frekvent i andra länder, till exempel i Tyskland och Danmark. Under de senaste 10 åren har massor av lokala grupper över hela Sörmland fått möjlighet att förverkliga sitt projekt på boende och byggande och förverkliga sina idéer och livsdrömmar om det hållbara samhället.
Vi kommer att åka runt till ett antal varianter av detta som finns i Sörmland. De utgår från det lokala, skapar sina egna visioner och mål och förverkliga dem tillsammans. I Sörmland är Stavsjö, Näshulta och Lagnö exempel på detta, som presenterar lokala initiativ som leder till en ny utvecklingskraft.
Vi sätter oss på bussen och kör norrut på motorvägen till Lagnö bo, som ligger 6 km utanför Trosa vid havet. Det är en kooperativ hyresrättsförening som driver ett småskaligt boende för alla åldrar byggt på gemenskap, delaktighet och miljömedvetenhet. Huset består av 19 lägenheter i varierande storlekar, med gemensamma utrymmen och en inglasad vinterträdgård. En samlingslokal som också är ett lokalt kulturhus med massor av olika arrangemang. Lagnö Bo vill vara ett hållbart boende och började som ett Leaderprojekt 2012 med en förstudie och projektering för en kooperativ hyresrätt och en byggemenskap. 2017 var Lagnö Bo inflyttningsklart och var de första färdigställda nybyggda byggemenskapen de senaste åren. Vi passar på att fika där bland deras odlingar och grönt. Lagnö Bo blev årets landsbygdsgrupp i Sörmland 2019.
Vi kör vidare över Gnesta längs väg 57 till samhället Stjärnhov där Solbacka ligger. Vi skall göra ett kort uppehåll för att få ta del hur man gör om ett äldre internatskoleområde. Området är väl känt från författaren Jan Guillou bok Ondskan som handlar om hans egen tid på internatskolan. Från 2015 och några år framåt var anläggningen en flyktingförläggning. Vi hoppas få svar av nuvarande ägaren Sisyfosgruppen varför det är bra att köpa något som ingen annan vill ha och hur de arbetar med att hitta en framtid för Solbacka i starkt samarbete med byalaget i Stjärnhov. Hittills har samarbetet resulterat i nya bostäder, restaurang och hotell. Sisyfosgruppen äger fastigheter på många platser i Sverige och letar ständigt efter nya intressanta utvecklingsprojekt.
Vi kör vidare på väg 57 genom landskapet och tar oss till Näshulta i Eskilstuna kommun. Vi far till Haneberg säteri där vi kommer att äta lunch i gröngräset lagad av den lokala by-restaurangen Magdakullan. Mätta och glada får vi en presentation Anders Kruhsberg. Familjen Kruhsberg är ägare av säteriet, man är aktiv i den lokala byutvecklingsgruppen och har sedan många år arbetat med att utveckla Haneberg som plats. Alltid ur ett humanistiskt perspektiv. Med hänsyn till platsens historia och natur har man utvecklat skogs- och lantbruket och i synnerhet fastighetsförvaltning. Totalt har man skapat 65 permanentbostäder och har de senaste 15 åren byggt löpande nya bostäder, trots svårigheter att bygga i denna kultur- och naturmiljö.
Här får lyssna till Anders när han berättar om hur de tålmodigt hanterade myndigheternas alla hinder för deras vilja att bygga fler bostäder. Hur de i ett projekt rev en gamla uttjänt ladugård och byggde ett modernt hyreshus med 8 lägenheter med samma volym som den tidigare ladugården, vackert anpassad till den befintliga gårdsmiljön. Hyreslägenheten bokades upp på några timmar, intresset var enormt. De kommer att berätta om bostädernas del att utveckla samhället och framtidens krav på livsmiljöer, där kultur och morgondagens arbetsliv är andra beståndsdelar. De kommer också att visa hur de har byggt och kommer att bygga trygghetsboende för äldre. Så fort konjunkturen vänder skall de komma i gång med trygghetsboende i det centrala delarna av Näshulta intill skolan och den lokala skolrestaurangen med 16 lägenheter. Vi får också en fika där innan vi far vidare. Näshulta blev årets landsbygdsgrupp i Sörmland 2018 och årets landsbygdsgrupp i Sverige 2019 och Jan Kruhsberg blev årets landsbygdsentreprenör 2022 i Sörmland.
Vi sätter oss i bussen och kör mot Stavsjö och Nyköping. I Stavsjö, på gränsen mellan Södermanland och Östergötland, gör vi det sista besöket. Samhället hade före byggnationen ca 200 invånare och här hade det inte byggts något på 40 år. Samhället tappade mer och mer av service och huspriserna sjönk. I mitten av 2010-talet bildade de små samhällena i Kiladalen Stavsjö och Ålberga ett Bygdebolag – Kiladalens utveckling AB (svb), dvs ett aktiebolag med begränsad vinstudelning. De frågade de boende vilka frågor som var viktigt att driva. Bostäder för äldre var det i särklass mest prioriterade frågan. Sedan har de i tre etapper byggt mer än 30 hyresbostäder de senaste 5 åren.
Genom att gå samman, projektera, handla upp ett lokalt byggföretag och göra vissa saker själva lyckades de bygga hyresrätter med ett av landets lägsta produktionskostnader 2018. Den stora målgruppen var äldre, som ville flytta till ett mer praktiskt boende och lämna sitt småhus. Sedan dess har de byggt ytterligare 13 bostäder i två etapper. De lyckades i samverkan med kommunen få Nyköpings kommun att ställa upp som borgenär med motivationen att de är en ideell organisation. Effekterna av denna byggnation är att huspriserna i orten steg kraftigt, ett nytt småhusområde har kommit till och befolkningen i orten ökar. I den senaste översiktsplanen har Stavsjö nu fått status av att vara en så kallad utvecklingsort. Vi får en rundvandring i området och eldsjälarna i Stavsjös framgång presentar deras satsning. Innan vi tar bussen tillbaka till Nyköping.
Reseledare är Elin Östensson, Landsbygdsutvecklare i Vingåkers kommun. (Foto: David Wreland)
Länkar:
Lagnö Bo kooperativ hyresrättsförening – Gemenskapsboende – småskalighet, delaktighet, hållbarhet – https://lagnobo.wordpress.com/
Om Sisyfosgruppen – Solbacka – https://sisyfos.se/#/
Hanebergs säteri – Fastighetsförvaltning, skogsbruk och lantbruk – https://haneberg.se/
Stavsjö – Kiladalens Utveckling AB (svb) – Vi utvecklar Landsbygden – https://www.kuab.eu/
Med reservation för eventuella ändringar.