Omställning som skaver – en historia om makt och ansvar.

Sverige står mitt i en historisk omställning. Nya industrier växer fram, investeringar pekas ut som avgörande – och naturresurserna i norr hamnar åter i centrum. Samtidigt skaver utvecklingen. Satsningar bromsar in, som i Skellefteå där Northvolts resa tagit en ny riktning, och framtiden framstår inte längre som självklar. Vad händer egentligen i de kommuner där förväntningarna är som störst – och osäkerheten likaså?

Den frågan står i centrum när forskarna Malin Rönnblom och Nils Björling öppnar Landsbygdsriksdagen 2026.

Exakt vad de kommer att säga på scenen är inte helt bestämt. Deras forskning är i ständig rörelse.

– Ju mer intervjuer vi gör, ju mer intressant blir det, säger Malin Rönnblom som är professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

Tillsammans följer de några av de kommuner som just nu står i centrum för den gröna omställningen: Kiruna, Gällivare, Boden, Skellefteå och Mariestad i Västra Götaland. Platser där stora industrietableringar förändrar förutsättningarna  i grunden.

Och där ansvaret i hög grad hamnar på kommunerna.

– Det handlar om en omställning som är en nationell och internationell ambition. Men där kommunen ska få det att fungera i praktiken.

När ansvar och makt drar åt olika håll

I forskningsprojektet Det nya framtidslandet? undersöker de vad som händer när globala investeringar landar på helt vanliga platser med helt vanliga villagator, industriområden och kommunala processer. Hur olika intressen vägs mot varandra. Och vilka maktrelationer som uppstår.

Ett mönster som återkommer är att företagen har handlingsutrymmet, kommunerna ansvaret.

– De hamnar i en väldigt svår situation. Kommunerna ska ordna bostäder, säkra kompetensförsörjning och infrastruktur – samtidigt som de har begränsade resurser och små möjligheter att påverka. Och staten svarar inte på deras rop på hjälp.

I vissa fall tvingas kommunerna själva hitta lösningar långt utanför sitt traditionella uppdrag. Som till exempel att säkra fungerande järnväg tillsammans med det privata näringslivet för att en etablering ska bli av.

Den gröna omställningen beskrivs ofta som nödvändig. Samtidigt finns en annan verklighet.

– Det finns en slags oundviklighet i det som händer. Malmen måste fram! Energin måste produceras! Och snabbt ska det ske.

Men vad innebär det för platserna där allt sker? För människor, miljö och näringar som redan finns där? Här finns frågor om markanvändning, om samiska rättigheter, om vad utveckling egentligen betyder – och för vem den sker.

Dags att utmana bilden av den ”särskilda” landsbygden

En röd tråd i Malin Rönnbloms forskning är hur vi pratar om landsbygden. Hur den beskrivs, förenklas – och ibland romantiseras.

– Landsbygden framställs ofta som något särskilt. Som om alla som bor där är nära naturen eller drivs av ett speciellt engagemang.

Den bilden påverkar också politiken, menar Malin och fortsätter med att den behöver utmanas.

– Frågan är om det är rätt att fortsätta förstärka den bilden – eller om vi istället ska skapa förutsättningar för människor att leva där, precis som på andra platser.

Temat för Landsbygdsriksdagen 2026 är handlingskraft. Ett ord som ofta används positivt men där Malin vill nyansera bilden.

– Det finns en risk att vi lägger för mycket ansvar på den där handlingskraften som finns i lokalsamhällen och civilsamhället.

Hon pekar på obalansen mellan ökade förväntningar på det ideella engagemanget parallellt med en mer begränsad handlingskraft hos den nationella politiska handlingskraften.

– Det är inte alltid rimligt att ansvaret ska ligga på dem som bor och verkar på platsen.

Där forskning möter verklighet

För Malin Rönnblom är Landsbygdsriksdagen en viktig arena. Inte bara för att det är just Landsbygdsriksdagen – utan för att den typen av mötesplatser också berikar hennes som forskare.

– Det ger en nödvändig komplexitet för mig som forskare att möta människors vardag och erfarenheter. Ofta testar jag också nya tankar på publiken. För att se om de väcker något i människor.

Samtidigt hoppas hon att forskningen kan bidra med något tillbaka.

– Vi forskare kan hjälpa till med att synliggöra strukturer och maktordningar. Sådant som kan vara svårt att se när man själv är mitt i det, säger Malin Rönnblom.

När Landsbygdsriksdagen 2026 inleds är det utan tvekan med ett samtal som rör sig kring en av vår tids stora – och svåra – frågor. Hur vi skapar ett hållbart samhälle utan att tappa bort platserna där det faktiskt händer.

Vill du förstå mer av vad som står på spel, och vad som krävs framåt, är detta ett pass du inte vill missa.